Dag 5 av 50: Den när jag blev kär
Jag hade pratat i telefon med en kille varenda dag i sex veckor efter att vi hade träffats hos ett par gemensamma kompisar, varenda dag i flera timmar efteråt pratade vi i telefon och lärde känna varandra. Vi skrattade, såg film tillsammans och pratade om djupa saker. Vi bodde långt ifrån varandra men bestämde till slut att han skulle komma och hälsa på mig, en och en halv vecka senare var han på väg. Jag var nervös.
Så dök han upp, vi hade väldigt roligt tillsammans och jag märkte att jag tyckte om honom mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Det pirrade i kroppen och jag var glad. När han hade varit hos mig en vecka var vi på väg in till stan, han stannade upp på sjukhusbron och sa:
"Jag tror att jag vill att du ska vara min tjej"
Jag började skratta för det lät så roligt men jag svarade att det ville jag också. Det ville jag, jag hade blivit kär.
Sen den dagen har det varit vi två. Vi har haft våra jobbiga stunder men i slutändan står vi kvar, det är jag och han. Jag är så glad att vi träffades och jag hade inte kunnat få en bättre pappa till mina barn.
.
Kommentarer
Trackback